8 maj 2015, kl. 22:15
Får jag lov….
eller en betraktelse över dansens likheter med coaching.
Jag kommer hem euforisk och uppfylld av de sista kursdagarnas innehåll och vår diplomering, coachingprocessen ger mig en kick och en känsla inombords som är svår att beskriva med ord. Jag undrar vad det är som kommer till mig, vari krafterna uppstår.
Jag lär mig sakta att lita till processen, att känna in tystnaden som en god vän och följeslagare, jag låter floden av energier leda mig framåt tillsammans med klienten.
Att coacha är som att dansa, jag blir uppbjuden, vi väljer dans och musik att dansa till. Riktningen och tiden sätts upp och dansen kan börja.
När jag ska dansa med någon kan de första stegen var stapplande och lite stela. Om jag tänker och försöker förutsäga åt vilket håll min partner skall gå blir steget osäkert och inte alls följsamt, jag tänker då mer på nästa steg än att vila i det som sker just nu.
När dansen väl är igång följer jag utan problem eller tanke, mina fötter rör sig i samklang med den som för, min kropp anpassar sin hastighet och rörelser till den andra.
Så fort jag börjar fundera över,
-det här går ju bra eller
-vad kommer sen,
då är magin bruten, mina fötter snubblar till, jag tappar takten och kommer genast av mig.
Men om jag litar till processen kommer jag strax in i takten igen och känner då känslan flöda åter.
En ny dans måste övas in, de olika stegen nötas och tas i rätt ordning. När allt sitter kan jag först dansa koncentrerat och klara av allt bra. När dansens grundtakt sitter kan jag våga mig på varianter för jag vet att om jag gör en liten piruett eller en extra snurr så kommer min rutin och vana ändå att föra mig tillbaka till grundmelodin och takten.
____________
Lite tid har nu gått sedan jag noterade dessa känslofyllda rader, vardagen och alla arbetsmässiga måsten tar över ibland men jag tackar min mentorcoach för att hon påminner mig om den väg jag stakat ut. Hon får mig att fokusera och fortsätta med arbetet att förändra min tillvaro på det sätt som jag genom att lyssna inåt själv valt.
Mycket har hänt, jag skriver på arbetsmaterial, säljmaterial och bearbetar tilltänkta klienter Jag känner mig som en missionär när jag med vänner, kollegor och kunder försöker förklara coachingens förträfflighet. Maken suckar tungt när han inser att samtalet över matbordet tagit slagsida och blivit lite mer av envägskommunikation än tvåsamhet, men ibland så dyker det upp ämnen som jag bara måste coacha honom i för att se vad som händer. Nog funkar det alltid…..
Min plan är att under de närmsta åren arbeta mer med coaching, utbildning och utveckling av entreprenörer och mindre med min ursprungliga profession som revisor och konsult. Min inriktning är entreprenörer och behovet av bollplank är stort, det har mina många år i branschen lärt mig. Jag brinner för att göra ännu mer i den del av näringslivet där jag varit aktiv i under hela min yrkesverksamma karriär.
Att få chansen att i vuxen ålder byta riktning och få en nytändning genom att lära sig en massa nya färdigheter är fantastiskt!
( jag började med bugg men nu är det nog dags att gå över till tango……)
Christina Kicki Westerberg /revisor/entreprenör/inspiratör/affärscoach
Gävle Dala Revision och Coaching By Values
kicki@gavledalarevision.se