5 februari 2015, kl. 15:30
Jag älskar att se människor växa.
Hur mår du? Vad vill du
prata om? Vad vill du använda den här stunden till? Jag är van att ställa
frågor som ibland kan vara utmanande. Samtalen är till för att du ska växa. Jag lyssnar
och borrar för att utvinna det som sägs mellan raderna.
När samtalet är över
sammanfattar vi alltid.
Jag,
Märtha Johansson Lange, jobbar som coach. I
och med mitt arbete möter jag mycket glädje men också mycket sorg.
Idag är jag utbildad
coach hos www.coachutbildning.se och
certifierad enligt ICF (International Coach Federation) och innehar även ett
certifikat för att leda människor i sorg via ett handlingsprogram för
känslomässig läkning hos Svenska institutet för sorgbearbetning.
Genom det har jag
förmånen att få följa människor i utveckling och även leda människor genom sorg
och förlust. Det finns många myter om sorg och jag får ofta frågan om det inte
är jobbigt att arbeta med sorg. Det
enda svaret på den frågan jag kan ge är: Det är underbart att se människor
växa.
Ofta bemöts människor som
är i sorg av en ryggdunk och en uppmaning om att gå vidare. Men vi hinner kanske
inte bli färdiga med sorgen och rent känslomässigt går vi därför inte vidare
utan stannar kvar. När samma känsla dyker upp i en annan situation så kommer sorgen
tillbaka. Mitt motto är ”Under sorgen ligger glädjen och väntar”. Om du vågar
möta den, vända på ”stenarna” och beskriva det svåra det är först då du kan ha
förmågan att förhålla dig till det som hänt och att förlåta och gå vidare.
Sorg är känslomässig inte
intellektuell. I sorgbearbetning handlar det om att inventera och beskriva sin
förlust och komma till kärnan. Att våga titta på sorgen och våga sörja, först
då kommer man också igenom den. När min mamma dog tänkte jag att efter begravningen
måste jag sluta vara ledsen, hon var ju så gammal. Det här är intellektuella
kommentarer som inte verkar mot sorg. I sorgbearbetning får du uttrycka och säga adjö till det som aldrig hann sägas. Du får
uttrycka fasorna, jag ber om ursäkt, jag tackar och jag förlåter. Sen avslutas allt
med att ta farväl till kommunikationen som var, inte till sina minnen eller
relationer, bara till kommunikationen. En stor förebild för mig är Desmond Tutu
som just nu, tillsammans med sin dotter är aktuell med en ny bok ”Förlåtelse”.
Det är stor skillnad på
att vara coach och att vara terapeut. När jag möter personer är det viktigt att
identifiera vad personen behöver. Är det coachning, sorgbearbetning eller ska
jag hänvisa till en terapeut.
Jag har en förmåga att se
det goda hos alla och få människor att känna sig trygga. Det som driver mig i mitt
arbeta är vetskapen om att alla människor har stor potential.
När någon blivit av med
sitt arbete, blir sjuk eller liknande är det många som glömmer att det är en
känsloresa, en sorg och förlust, man går igenom.
Då är det bra att ha
kunskap om både coaching och vad som händer när vi drabbas av sorg och förlust.
Både i coaching och
sorgebearbetning handlar det om att se verkligheten, acceptera situationen beskriva
den och ta kommandot över sitt eget liv. När människor vågar vara sanna, ärliga
och hela kan de också ta stora kliv och nå sina mål.
Jag älskar att hjälpa
människor att nå det stadiet. Det är först då de kan känna riktig frihet och ta
ledarskapet över sitt eget liv.