14 december 2010, kl. 11:30
EMCC:s etiska regler liknar självklart ICF:s i stora stycken, men det finns skillnader i synsätt mellan de båda. Domenico La Corte kommenterar här några punkter som framträder i EMCC:s etiska regler.
European Mentoring and Coaching Council (EMCC) är en europeisk branschorganisation för coacher och mentorer. Den har, precis som ICF, tagit fram etiska regler för professionellt beteende för personer som arbetar yrkesmässigt med coachning och mentorskap.
EMCC:s etiska regler liknar självklart ICF:s i stora stycken, men det finns skillnader i synsätt mellan de båda. Domenico La Corte kommenterar nedan några punkter som framträder i EMCC:s etiska regler. För ICF:s och EMCC:s etik se här:
1. Ingen definition av coachning och mentorskap
EMCC har valt att inte definiera coachning och mentorskap i sina etiska regler. Som kontrast, se ICF:s definition här:
Att göra en sådan avgränsning har fördelen att man tydliggör området och nackdelen att varje tänkbar definition ändå utesluter många varianter av coachning. Vi känner alla igen ett äpple när vi ser det, men hur beskriver man i ord ett äpple så att det inte förväxlas med andra frukter?
2. Tillåtande värdegrund
Ur EMCC:s etiska grundregler:
Krav ställs obetingat på sanningsenlighet, hederlighet, öppenhet, lojalitet, hjälpsamhet, tillförlitlighet och respekt för olika synsätt i filosofi, religion, politik och sätt att bedriva coaching och mentorssamtal.
Ur EMCC:s etiska kod:
Varje coach/mentor erkänner alla människors lika värde och visar i sitt beteende att de respekterar mångfald och verkar för lika möjligheter för alla.
EMCC har valt att redovisa sin värdegrund på ett sätt som jag verkligen gillar. Att betona värdegrunden istället för coachbeteenden och -tekniker sätter fingret på något verkligt viktigt. Coachning och mentorskap är i grunden ett sätt att mötas människa till människa som ligger mycket djupare än förmågan att lyssna aktivt eller att formulera kraftfulla frågor.
Min vision är att mänskligheten om 500 år inte längre kommer att behöva coachning, då det coachande synsättet har blivit ett naturligt sätt för alla människor att agera med varandra.
3. Om klienten är kung, vem är coachen?
Ur EMCC:s etiska grundregler:
Den som anlitar en coach eller mentor får aldrig vara objekt i relationen och man ska därför undvika verbformen att de coachas eller att de är föremål för coachning. I detta och andra dokument har de därför beteckningen huvudpersoner.
Att göra klienten till huvudpersonen är en verkligt intressant tanke. Jag tror dock inte att det är en framkomlig väg att enbart göra klienten till huvudperson, vilket även en språklig brist belyser. Det finns, vad jag vet, inget bra verb för klientens utveckling. I SAOL XIII finns således orden: ”coach”, ”coacha” och ”coachning”, men tyvärr saknas orden: ”klienta” eller ”adepta”.
En mer framkomlig väg tror jag är att se både klienten och coachen som huvudpersoner. Amning är analogt då det också innefattar två huvudpersoner, mamman och barnet. Mamman ammar och barnet diar. Vi behöver bara ett nytt, fint ord för det arbete som klienten utför...
4. Handledning centralt för kompetensutvecklingen
Ur EMCC:s etiska kod:
Har kontinuerlig kontakt med en för ändamålet kvalificerad handledare som bedömer aktuell kompetens och stöder kompetensutveckling.
Det är riktigt bra att EMCC tar ställning för coachens/mentorns kompetensutveckling i form av handledning. Istället för handledning kallar ICF det för mentorcoachning. Se även vårt mentorcoachprogram:
Mentorcoachning ingår numera som ett krav för att bli certifierad på alla tre nivåerna (ACC, PCC och MCC). Se ICF:s certifieringskrav på ACC-nivån:
Jag upplever fortfarande att ICF inte nog betonar vikten av handledning. När man gjort blindtester på coachförmåga träder tre variabler fram som korrelerar starkt med en coachs förmåga:
I. Erfarenhet
Föga förvånande blir man en bättre coach om man coachar mycket.
II. Coachutbildning
Det har visat sig att det är viktigt med specifik coachutbildning. Processledare, mentorer och terapeuter som ägnar sig åt coachning blir bättre coacher om de kompletterar med en coachutbildning.
III. Handledning/mentorcoachning
Coachning är ett hantverk där mycket av kompetensen är ”tyst” eller svår att överföra och beskriva. Det kan därför inte nog betonas vikten för yrkesverksamma coacher att anlita en egen, mer erfaren coach.
Domenico